Från #58
27 apr, 2012

Sparrebellen Nr 58: Så här går börsen 2012

I lördagens SvD Näringsliv diskuterade man i artikeln ”Börsen på drift” hur börsen kommer att gå under resten av 2012.

Fram till förra veckan hade börsen gått upp med 8 % men från toppen den 16 mars har index fallit med 6 procent. Några ”experter” fick också göra sina prognoser för resten av 2012:


I lördagens SvD Näringsliv diskuterade man i artikeln ”Börsen på drift” hur börsen kommer att gå under resten av 2012. Fram till förra veckan hade börsen gått upp med 8 % men från toppen den 16 mars har index fallit med 6 procent. Några ”experter” fick också göra sina prognoser för resten av 2012:

Annika Winsth, Nordeas chefsekonom: ”Botten nås nu”
Jan Dinkelspiel, Sverigechef på Nordnet: ”Vi slutar på plus
Simon Blecher; Carnegie Sverige:”Hoppas att börsen slutar på plus”
Sverker Martin-Löf, ordförande Industrivärden: "Vi slutar på plus”
Peggy Bruzelius, styrelseproffs: ”10 % upp på helåret med resan blir skakig”

 

Själv hade jag följande inlägg: 
"Börsklimatet är maniskt"
"På kort sikt vet ingen hur det går men börsklimatet tenderar att vara manodepressivt där positiva perioder följs av negativa. Mäklare får människor att köpa och sälja när det alltid är bäst att köpa och behålla aktier när man har pengar. - Börsen går på kort sikt nedåt, lika eller uppåt. På lång sikt är börsaktier alltid bättre än obligationer".
 

Så här gick börsen 2011
Man kan fundera på vad experterna skulle sagt idag då börsen gick ned 4 % igår. På samma sätt var det den 30/6-2011 då jag var med i tidningen DI Dimensions börspanel tillsammans med fyra andra börsexperter. ”Börsen repar sig” var rubriken på artikeln och också den samlade bedömningen av panelen. För 2011 gissade paneldeltagarna på uppgångar på mellan 5-25 % för hela året och sa även då att ”börsen går upp, ned eller lika”. Då börsen efter sommaren gick ned kraftigt var det faktiskt jag som fick mest rätt. När börsen gått ned med 20 % hade SEB ändrat sig och tyckte "att denna kris är värre än Lehman Brothers” och panelexperten från RBS ansåg att ”börsen kommer inte att vara köpvärd på 10 år”. Ganska märkligt att många experter anser att aktier blir mindre köpvärda när de gått ner. Normalt brukar man ju köpa mer varor när det är rea. Hur många är det som brukar sälja böcker när det är bokrea en gång om året? Detta visar hur svårt det är att gå in i och ut ur marknaden för det kräver två korrekta beslut - att gå ur rätt och sedan att gå in rätt igen. Av ovanstående tycker jag man kan dra slutsatsen att det finns många som tror men ingen som vet hur börsen kommer att utveckla sig i framtiden. ”Prognoser är svåra att göra speciellt om de rör framtiden”, som någon klok person har sagt.
 
Låt oss istället fokusera på vad vi vet. Kostnaderna för ett långsiktigt sparande talar finansbranschen inte så mycket om. Kostnaderna vet vi också att de aldrig kommer att sjunka när man väl startat ett sparande. Om man till exempel väljer tjänstepensionssparande från försäkringsförmedlare som har en avgiftsbelagd bytesservice (som hoppar mellan olika fonder och marknader), kommer pensionssparandet belastas med fondavgifter, transaktionskostnader i fonden, försäkringsavgifter, bytesserviceavgifter och avkastningsskatt som totalt kan innebära kostnader på 3-5 %. Om man dessutom väljer ett sparalternativ med låg risk=lägre aktieandel kan den förväntade avkastningen vara lika hög som kostnaderna varje år. Då får man kanske lika mycket i pensionskapital som man betalat in. Om man istället väljer ett tjänstepensionssparande hos en internetmäklare utan försäkringsavgifter och låga fondavgifter genom att till exempel välja Spiltan Aktiefond Investmentbolag kan de totala årliga kostnaderna inklusive avkastningsskatt vara 0,5-0,7 %.  Om man antar en börsavkastning på ca 8 % om året innebär det att bara kostnaderna för en tjänstepensionsavsättning på 1500 kronor i månaden under 34 år blir ca 1 000 000 kronor mer med lågkostnadsalternativet. Så här långt i år har Investmentbolagsfonden även slagit index med nästan 5 %.
 
Vilken risk man tar i sitt långsiktiga sparande är enligt finansiell teori hur mycket svängningar placeringen har. Ett räntesparande ger en fast säker intäkt varje år medan aktiemarknaden svänger kraftigt mellan olika år. En traditionell pensionsförsäkring kan till exempel ha 50 % aktier och 50 % obligationer. Den placeringsmixen svänger mycket mindre är om man skulle ha 100 % aktier. Problemet är då att man också avsäger sig en stor del av den framtida avkastningen. Om man till exempel tror att aktiemarknaden stiger med 8 % och ränteplaceringarna med 2 % på lång sikt innebär 50/50 fördelningen att den förväntade avkastningen blir 5 %. Om man istället hade valt att ha 100 % i aktier hade den förväntade avkastningen blivit 8 %. 3 % högre avkastning varje år gör att man med en sparhorisont på 40 år faktiskt får mer än tre gånger så stort slutresultat. Se därför upp om du får frågan om du vill ha ”låg”, ”mellan” eller ”hög risk” i dina placeringar. Om du väljer ”låg” eller ”mellan” risk blir ditt förväntade slutresultat mycket lägre om du har en lång sparhorisont. Om du sparar på några års sikt eller blir orolig så fort ditt sparkapital sjunker i värde är det en bra idé att ha en hög andel räntesparande i portföljen.
 
Vad kan man då förvänta sig för avkastning på aktiemarknaden på lång sikt? Vissa pessimister tycker ju att man helt skall undvika aktier då de har dåliga framtidsutsikter. När man köper aktier får man en andel av ett bolag. Avkastningen består normalt av en årlig utdelning och värdestegring på bolaget. När man köper en obligation får man en årlig ränta och tillbaks insatt kapital. Det som gör att aktier stiger mer än obligationer är att ett aktiebolag normalt bara delar ut en del av vinsten i utdelning och behåller en del som i framtiden kan generera ännu mer vinster och utdelningar.
 
I dagens aktiemarknad finns det många stabila bolag som ger 4-5 % i utdelning plus en potential till framtida värdestegring när utdelningar och vinster ökar i framtiden. Det innebär att man kanske kan räkna med 8-10 % i totala årliga avkastningar på aktiemarknaden. När vi idag har en extremt låg ränta på kanske 2 % är man säker på att det är precis bara det man får i årlig avkastning. Då blir det dyrt att vara pessimist.Om man sparar till sin pension och behöver pengarna om 20, 30 eller 40 år kan man lugnt köpa aktier och aktiefonder även idag.

”Historien visar att tid, inte timing,
är nyckeln till en framgångsrik placering”

                                      Sir John Templeton

 

Per H Börjesson
Ordförande Spiltan Fonder
 

 

 

 

Bli medlem & gilla oss på facebook!

Få P H Börjessons nyhetsbrev "Sparrebellen" ca 10 ggr/år

Bli medlem Ja, det är faktiskt helt gratis
Årets Räntefond
aktiefondinvestmentbolag