Carnegie-kraschen – lärdomar för placerare
Boken ”Det är jag som äger Carnegie” av Karolina Palutko Macéus som handlar om maktspelet när Sveriges mest anrika investmentbolag gick över styr, för drygt fem år sedan, har nyligen kommit ut. För en läsare som inte har arbetat i finansbranschen ger den en unik inblick i hur verksamhet och affärer går till i finansvärlden. De förutfattande meningarna överträffas när man får information om girighet, bonushets, egofokus och maktspelet på en investmentbank. Trots allt tycker jag man får ett antal lärdomar från hela historien som kan vara till nytta även för vanliga placerare:
Bråka aldrig med staten
1. Köp och behåll aktier och fonder
När en mäklare ringer och tycker att du borde sälja eller köpa en aktie beror det oftast inte på att han vet något om framtiden. Orsaken är troligtvis den att man på dagens morgonmöte fått information om vilken aktie som skall rekommenderas för handel under dagen. Givetvis kan man uppskatta att någon vill hjälpa till att förbättra avkastningen på ens portfölj men ”transaktioner är finansvärldens modersmjölk”.
På samma sätt finns det risk att kunder, när de lägger stora orders, blir utsatta för s k ”front running” (mäklarfirman köper först aktier till sig själv och säljer sedan vidare) eller att man utnyttjar skillnaden mellan köp- och säljkurser (så kallad spread) för egen vinning. Om du minimerar kontakterna med finansbranschen genom att köpa och behålla så minskar ju möjligheten för dem att tjäna pengar på dina transaktioner.
2. Trading slutar ofta med stora förluster
Carnegies tradingavdelning skapade till en början stora intäkter men när det började bli minusresultat ökade man insatsen vilket slutande med en gigantisk förlust och varning från Finansinspektionen. Historien upprepar sig alltid och listan över finansiella företag där anställda gjort samma misstag är lång som t ex Long Term Capital, Baring Bank, Société Générale och H&Q. När de anställda får 50 % av vinsten, som på Carnegie, och cheferna skyhöga bonusbelopp klarar man inte av att begränsa riskerna. Förr eller senare brukar det sluta med en katastrof. Av samma anledning som att man när man spelar roulette inte skall dubbla insatsen på rött eller svart till dess att man vinner bör man inte tro att man kan tjäna pengar på trading.
3. Belåning gör att det går snabbare både uppför och nedför
Carnegies största kund Mats O Sundqvist blev miljardär genom att köpa och belåna aktier men när marknaden vände blev det i stället minussaldon på kontot. Med tillgångar på 16 miljarder och lån på 8 försvinner faktiskt hela förmögenheten när marknaden går ned med 50 %. Det är därför viktigt att skilja på vad som är omöjligt och vad som är osannolikt när man lånar pengar.
4. ”Turn arounds often never turn around.” Warren Buffett
När man skall köpa in sig i bolag brukar man säga att ”om det ser dåligt ut är det ofta värre i verkligheten” och ”när det ser bra ut är det bättre i verkligheten”. Bara genom att läsa tidningarna, om tradingsskandalen 2007 och utlåningen till kunder 2008, kunde man dra slutsatsen att Carnegie hade stora problem med den interna kulturen. Intressant är då att läsa om hur investmentbolag, riskkapitalister, hedgefonder och privatinvesterare skulle göra klipp på Carnegie när bolaget var nere för räkning. Man kan fråga sig vad dessa finansaktörer egentligen hade för underlag för sina bud då det efter statens övertagande visade sig att man fick göra ytterligare nedskrivningar på en miljard kronor i den Norska kreditportföljen.
5. Köp inte aktier i bolag där kompetensen går hem varje kväll
Carnegie visade problemen med att inte ha någon klar huvudägare samtidigt som personalen var stora ägare. De olika cheferna var extremt svårstyrda och ställde hela tiden krav på att få stora bonusar även när företaget gick dåligt. Förre VD:n säger dessutom i boken att ”hela börsnoteringen var olycklig”.
En bra sammanfattning av hela historien är Carnegiemedarbetaren som säger:
”Vi var för giriga”
Med vänlig hälsning
Per H Börjesson
20 mar, 2014
PS: Ytterligare en lärdom av Carnegie: Bråka aldrig med staten.
Lämna en kommentar